FALL STUDIES · ENGINEERING EVIDENCE
Tekniska fallstudier om kallformning
Publicerade fallstudier ordnade efter detalj, material, processproblem och valideringsmetod.
Publicerade fallstudier
Materialbeslut utifrån faktiska problem
Fallbiblioteket visar publicerade tekniska artiklar. Slutligt materialval bekräftas med ritningar, standarder, provvalidering och skriftlig överenskommelse.

RX-CE-030Case
Visar inneslutningar i mikrostrukturen vad som orsakade sprickan?
Att hitta inneslutningar innebär inte att materialet är icke-konformt; en godkänd klassificering utesluter inte automatiskt risker m...
Läs fallstudien →
RX-CE-029Case4 related products
Midhöstfesten och det runda: Varför börjar kallstukningstråd oftast som rund tråd?
Varför börjar kallslagad tråd oftast med en rund tråd? Från rund tråd till profiltråd är det egentligen inte viktigt om den är rund...
Läs fallstudien →
RX-CE-028Case
Varför kan en detalj spricka vid kallstukning trots normal hårdhet?
Fysiska exemplen av sprickor, hårdhetstesterna och maskinbilderna ligger alla framför oss. Frågan är inte om det finns ett specifikt...
Läs fallstudien →
RX-CE-027Case1 related products
Är mjukare material alltid bättre för kallstukning?
Kunderna vill ofta inte ha "lägre hårdhet", utan snarare "lättare att forma". När det gäller kalltrådmaterial hör man ofta en väldig...
Läs fallstudien →
RX-CE-026Case
Vad skiljer stål från syrgaskonverter och ljusbågsugn?
Principiell illustration av konverter och elbågsugn, inte en riktig bild från kundens stålverk. Idag frågade en utländsk kund oss nä...
Läs fallstudien →
RX-CE-025Case1 related products
Varför uppstår skärmärken vid kallstukning även efter materialbyte?
Från ett kundärende angående 20MnB4-slangmuttrar: "Det här materialet är svårt att bearbeta, låt oss prova ett annat." När det uppst...
Läs fallstudien →
RX-CE-024Case
Beror skärmärken vid kallstukning på att fosfatskiktet är för tunt?
När det uppstår repor på ytan av kallformade detaljer kommer det ofta ett önskemål från arbetsplatsen: "Gör fosfateringsfilmen lite...
Läs fallstudien →
RX-CE-023Case
Felanalys 01: Nätformiga sprickor i bultflänsen efter kallstukning
Fall 01 / Sprickbildning vid kalltvärdning – Bultens fläns har spruckit som ett nät: Spåra orsaken genom att undersöka skiktstruktur...
Läs fallstudien →
RX-CE-022Case
Varför fungerar provet men inte serieproduktionen vid kallstukning?
Materialingenjörsklass för kallstansning · Kapitel 10 Vid provtagningsleveransen gick formningen smidigt, måtten var korrekta och yt...
Läs fallstudien →
RX-CE-021Case
Varför beter sig samma material olika i olika kallstukningsmaskiner?
Ingenjörsklass · Kapitel 9|Materialanpassning och praktiska bearbetningsförhållanden I förra kapitlet diskuterade vi hur produktens...
Läs fallstudien →
RX-CE-020Case
Varför kan samma material fungera för en detalj men vara svårt att kallstuka till en annan?
Kapitel 8: Produktstruktur och formningssteg Kapitel 8 förstasida Bild På kalltvärsningsplatserna uppkommer ofta följande situation...
Läs fallstudien →
RX-CE-019Case
Varför kan en fosfat- och tvålbeläggning svikta vid kallstukning?
Kapitel 7: En godkänd beläggning betyder inte att smörjningen fortsatt är effektiv efter deformation. På kallstansningsplatsen stöte...
Läs fallstudien →
RX-CE-017Case
Hur påverkar tråddragningen materialets kallstukbarhet?
Kapitel 6: Ståltråden har dragits tunnare och materialets egenskaper har förändrats. På kallstansningsplatsen är det ett mycket vanl...
Läs fallstudien →
RX-CE-015Case
Var uppstår ytfel och varför kan de finnas kvar i den kallstukade detaljen?
Från stöpning av gjutplåt, valsning av bandjärn, transport och omlastning, syrning och omförädling, dragning genom trådlinjen till k...
Läs fallstudien →
RX-CE-014Case
Kapitel 4: Varför kan kallstukningen vara svår trots godkänd sfäroidiseringsgrad?
Syftet med sfäroidiseringsutförning är att förbättra kallformbarheten hos mediumkolstål och legerade stål. Vid bedömning av material...
Läs fallstudien →
RX-CE-013Case
Varför spricker bara vissa kallstukade detaljer från samma materialparti?
Kapitel 3: Genomsnittlig godkännande betyder inte att det saknas risker lokalt. På kallstansningsplatsen stöter man ofta på en svårb...
Läs fallstudien →
RX-CE-012Case
Kapitel 2: Vad reglerar materialstandarder och varför krävs processvalidering?
I förra kapitlet presenterade vi en central poäng: att materialen uppfyller standardkraven innebär inte nödvändigtvis att kallslagni...
Läs fallstudien →
RX-CE-011Case
Materialet uppfyller standarden. Varför blir kallstukningen ändå instabil? Kapitel 1
«Varför uppstår problem vid kallformning trots att materialet är godkänt.» Materialet är «godkänt», varför uppstår ändå problem på p...
Läs fallstudien →
RX-CE-009Case1 related products
ML40Cr och 40Cr: skillnaden är mer än prefixet ML
Vid val av kallslagad tråd och höghållfasthetsskruvar är 40Cr en mycket vanlig typ. Många kunder som ser ML40Cr utgår naturligtvis f...
Läs fallstudien →
RX-CE-007Case
Serieproduktion av ultratunnväggiga S55C-rör: Materialets jämnhet och verktygslivslängden
Ta till exempel det internationella toppkundens kallformade rör med ultratunn vägg, S55C, och analysera hur globuliserad struktur, h...
Läs fallstudien →
RX-CE-008Case1 related products
35CrMo och ML35CrMo: standarder, sammansättning och kallstukning
35CrMo och ML35CrMo har snarlika sammansättningar, men deras standarder, kontroll av kemiska beståndsdelar samt lämpligheten för kal...
Läs fallstudien →
RX-CE-003Case5 related products
Från SWRCH10A till SWCH10A: Vad betyder R och varför försvinner det?
Denna artikel förklarar på ett lättfattligt sätt skillnaden mellan SWRCH10A och SWCH10A: R står för Wire Rod, och när det bearbetas...
Läs fallstudien →
RX-CE-006Case12 related products
Varför passar fyrkantig profiltråd för kallstukning av fyrkantsmuttrar med höga krav?
I denna artikel används kallväljning av fyrkantiga muttrar som exempel för att visa varför högt krävande speciella detaljer passar b...
Läs fallstudien →
RX-CE-002Case4 related products
Varför heter lagerstålet SUJ2? Så fungerar beteckningen i JIS
SUJ2 är inte en godtyckligt sammansatt materialkod, utan en kullagerståltyp inom det japanska JIS-stålnamnsystemet. I denna artikel...
Läs fallstudien →
RX-CE-001Case19 related products
Varför heter stålsorten SCM435? Så fungerar beteckningen i JIS
Denna artikel utgår från den japanska standarden JIS G 4053 och analyserar namngivningslogiken bakom SCM435: S står för Steel (stål)...
Läs fallstudien →
RX-CE-005Case3 related products
SAE 1022A, 1010A, 1008A och 1006A: Vad betyder beteckningarna?
I denna artikel analyseras kommersiella benämningar som 1022A, 1010A, 1008A och 1006A utifrån SAE/JIS-standardsystemet och det förkl...
Läs fallstudien →